Frågor och svar


Om det nya biobränsleeldade verket.

Hur många transporter kommer till det nya verket?
Under verkets öppettider, vardagar ca 7-20, blir det ungefär 2-3 transporter varje timme. Leveranstakten är ganska jämn över året, även om förbrukningen varierar.

Hur mycket påverkar de nya transporterna miljön?
Det kommer behövs ca 5 700 transporter varje år för att försörja det biobränsleeldade verket med bränsle. Det motsvarar ca 2 transporter per timme året runt under vardagar 07-22. Det längsta transportavståndet för bränsle bedöms bli 10 mil. Om även transporter av aska, personal, varor, kemikalier och råvaror inkluderas blir antalet transporter ca 6 000/år.

Ökningen av trafik på Torsviksområdet bedöms vara marginell, mindre än 1%, jämfört med den totala trafiken på området. Trafikverket har i sitt yttrande formulerat det som att det nya verket "påskyndar regionens energiomställning i en hållbar riktning".

En mycket positiv effekt av förändringen är att transporterna till Kraftvärmeverket Munksjö minskar med ca 1 500 per år. Det avlastar trafikmiljön i centrala Jönköping.

Hur är bullernivån kring Kraftvärmeverket Torsvik? 
Det har gjorts en bullerutredning som beskriver den sammanlagda effekten av båda verken. Utredningen visar att de riktvärden som satts för buller hålls även efter utbyggnad. Flisning av bränsle kan orsaka höga ljudnivåer, som kan begränsas genom avskärmning. Buller från ökade transporter bedöms vara marginella jämfört med den totala trafikbelastningen på området.

Hur mycket väger biobränsle?
Det väger ungefär 340 kg/m3. Vattenhalten är ofta kring 50%, men ibland ända upp till 70%.

Finns det gott om biobränsle i Sverige?
Ja, tillväxten är idag större än uttaget. Särskilt i Småland är tillgången god, eftersom tillväxttakten är högre här än längre norrut.

Hur hanteras bränslet inom området?
När bränslet kommer in sker en kvalitetskontroll. Man kontrollerar bland annat fukthalten. Bränslet kan beredas genom krossning, flisning och sållning. På så sätt avskiljs t.ex. sågkedjor som kommit med materialet. Lagring sker utomhus, och verket matas med bränsle med hjälp av ett transportband.

Varför vill vi kunna elda elda torv?
Det finns två skäl:
Dels vill vi att verket ska kunna producera mycket el vid sidan av värmen. Då krävs höga tryck och temperaturer, vilket frestar på pannan. I torv finns det svavel, vilket förhindrar korrosion (rost) i pannan. Annars kan utrustningen slitas ut på bara några månader. Det andra skälet är att känna oss trygga med bränsleförsörjning. Vi har gott om både trädbränslen och torv i regionen runt Jönköping, men båda handlas på en marknad och tillgången kan komma att förändras över tid. I nuläget använder vi oss av svavelgranulat (istället för torv) för att förhindra korrosion i pannan. 

Hur mycket el producerar vi?
Ungefär 30% av produktionen blir till  el, motsvarande 130 GWh varje år. Det är ungefär 10% av den el som förbrukas i vårt elnätområde varje år.

Vad blir ångdata (ångans tryck och temperatur)?
Vi planerar att ha ett ångtryck på 140 bar till turbinen och en temperatur på 540oC. Avfallspannans motsvarande värden är 40 bar/380oC.

Släpps svavlet från torven ut i luften?
Svavlet hamnar i första hand i askan - det binds till partiklar och fångas upp i elektrofiltret. En del svavel följer med röken och hamnar i kondensatet, se nedan.

Vad gör man med askan?
Aska från biobränsleeldning återförs till skogen. Askan får härda och pelleteras sedan. På så sätt kan näringsämnena tillföras skogen i långsammare takt än om askan skulle spridas direkt.

Finns det tungmetaller i biobränsle?
Ja, det finns tungmetaller i bränslet, som träden tagit upp då de växt. När bränslet eldas hamnar tungmetallerna i askan. Askan kontrolleras, så att halterna inte överskrider de riktvärden som fastställts av Skogsstyrelsen.

Vad är kondensat?
Kondensatet är den fukt som fanns i bränslet från början. Genom att kyla röken får vi ut maximalt med energi, men vi får också ett kondensat att ta hand om, upp till 100 000 m3/år. I detta finns sulfater, klorider, ammoniak och partiklar. Kondensatet renas i flera steg.

Två skorstenar?
Nej, vi använder samma skorsten till båda verken.

Hur påverkas luften av Kraftvärmeverket Torsvik?
Verket innebär utsläpp till luft från förbränning, transporter och bränslehantering. Utsläppen från förbränning av biobränslen och torv innehåller bland annat kväveoxider, kolmonoxid, koldioxid, svaveldioxid och stoft.

I miljökonsekvensbeskrivningen har man beräknat vad de renade rökgaserna innehåller och hur de sprids i luften. Resultatet har jämförts med de miljökvalitetsnormer som finns för kvävedioxid, svaveldioxid och stoft, och som garanterar människors hälsa och miljö. De sammanlagda utsläppen från Torsvik innebär inte någon risk att normerna överskrids i närområdet. Den minskade oljeanvändningen innebär en betydande minskning av svavelutsläppen.

Eftersom både värme- och elproduktionen ersätter produktion med fossila bränslen innebär det nya verket att koldioxidutsläppen totalt minskar med minst 76 000 ton per år.

De totala utsläppen från transporter kommer att öka jämfört med nollalternativet, men i centrala Jönköping-Huskvarna minskar de med 25-30%. Detta är mycket positivt, eftersom man där tidvis har höga bakgrundshalter av vissa ämnen.

Hur fungerar det med ert utsläpp till vatten?
Kondensering av rökgaser ger bra energiutbyte men stora vattenmängder. De stora lagringsytorna för bränsle ger upphov till dagvatten. Bränslelagring och hantering kan innebära påverkan på luft, främst i form av damning. I ansökan föreslås avskärmning av sådana ytor för att minska spridningen av damm till omgivningen.

Eftersom bränslet är fuktigt, förångas mycket vatten vid förbränningen. Den energi som går åt till det kan man få igen genom att kyla, kondensera, rökgaserna i slutet av processen. Man får då ett kondensatvatten som innehåller bland annat ammonium, suspenderade ämnen, tungmetaller och klorider. Dessa ämnen finns i bränslet från början.

Mängden kondensat bedöms kunna bli maximalt 30 kubikmeter per timme. Detta kommer att renas i flera steg och kan eventuellt till viss del återanvändas i processen. Utsläppt kondensat föreslås släppas till Munksjön via samma ledning och dagvattensystem som rökgaskondensatet från befintligt kraftvärmeverk. Beräknade halter i utsläppt kondensat är mycket låga. De ligger för de flesta ämnen mycket lägre än gällande miljökvalitetsnorm och föreskrifter för dricksvatten. Dagvatten från lagringsytor föreslås samlas upp separat. Den fortsatta hanteringen kommer att utredas vidare under projekteringsskedet.

Kundservice

Ring oss på 036-10 82 20
Mån-tors 8-17
Fre 8-16 (juni t o m augusti 8-16)

Kontakta kundservice