Anna-Frida mixar bränslecocktailen rätt

När skogen avverkas och timmer och massaved plockas ut blir det kvar grenar och toppar. När sågverken producerar plank och brädor blir det sågspån och bark över. Skogens restprodukter. På bränsleplan vid kraftvärmeverket på Torsvik blir resterna från skogen sedan ett par år tillbaka guld värda när vi ska producera grön el och värme.

– Där har vi flislagret, därborta ser du barkhögen och i skopan på hjullastaren sågspånet, säger Anna-Frida Eriksson, bränslechef på Jönköping Energi när hon tar emot mitt mellan silos, transportband och lastbilar. Hjullastaren tar sikte på en stor yta där en betydande hög material håller på att samlas. – Det är vår blandyta. Där mixas flis, sågspån och bark till en optimal bränslecocktail. Optimal i hänseende att flisen bland annat har rätt fukthalt och storlek. Rätt blandning ger högsta möjliga effektutbyte i pannan, berättar hon.

Kan du få fjärrvärme

Med fjärrvärme får du inte enbart ett klimatsmart val av uppvärmning. Du som villakund får också ett bekymmersfritt alternativ med 20 års fri service och garanti på din fjärrvärmecentral. Vårt fjärrvärmenät är väl utbyggt i Jönköping, Huskvarna och Gränna

Lämna intresseanmälan för fjärrvärme

Kontrollerad förbränning

Hösten 2014 stod den biobränsleeldade delen av kraftvärmeverket klar. – En satsning som bland annat gjordes för att närheten till råvaran, den småländska skogen, är en tydlig fördel. Dessutom kompletterar den pannan som eldar avfall på ett bra sätt. Biobränslet är i förhållande till avfallet mer homogent. Därför blir processen också lättare att kontrollera. Detta bidrar till exempel till att vi får ut mer el från biobränslepannan jämfört med den avfallseldade. Att ha båda bränsleslagen gör oss flexibla, berättar Dan Bruhn, produktionschef på Jönköping Energi.

Både el och värme

Tillbaka till bränslecocktailen, som nu lastas in i två stora silos. – Fyllda innehåller de bränsle för ungefär tre dygn. Och pannan matas kontinuerligt med det automatiska transportbandet, berättar Anna-Frida. Förbränningen i pannan bygger upp ett tryck som generar såväl el genom en turbin som varmt vatten till fjärrvärmenätet. Högt uppe från transportbandets ramp (inte mindre än 259 m långt upp till toppen!) ser vi hur lastbilar med sågspån och flis ankommer i strid ström.

– På mätstationen finns VMF, Virkesmätarförening Syd, som är en oberoende part, som mäter, väger och kontrollerar lassen. Där tas ett fukthaltsprov på alla lass som bland annat ligger till grund för hur mycket sågspån och bark vi ska blanda in för att just det här lasset ska få rätt »recept«.

Askan återförs till skogen

Det är i högsta grad lokalproducerat bränsle. Transportavståndet för fliset är i snitt 5 mil. – När skogen avverkas får grenar och toppar ligga kvar minst ett år och torka. När barren trillar av återförs större delen av kvävet till marken. Därefter kommer flismaskinen och flisar upp materialet. Just storleken på flisen är viktig för att förbränningen ska blir rätt för just vår panna. När flisen sedan passerat genom pannan och blivit till aska har den forfarande en viktig miljöroll att fylla: – Askan återförs till skogen och sluter kretsloppet. Askan motverkar försurningen av marken och innehåller alla näringsämnen som fanns i veden, förutom kvävet.

När jag ber Anna-Frida och Dan summera de största fördelarna med biobränsle som energi- och kraftkälla kommer svaret snabbt och självklart: – Förnyelsebart, koldioxidneutralt, lokalproducerat.